som väckt mig i morse och varm av solen som värmt under dagen.
Äntligen.
Att en ljum vårkväll få gå så, utan något på fötterna, utan jacka och bara se på det paradis
som är min del av världen är lycka.
Stillar själen. Läker den.
Detta är min värld just ikväll:
 |
| Magnolian har nästan slagit ut helt och även björken i bakgrunden |
 |
| Pionerna är på väg |
 |
| Lillgulls syrén berså grönskar snart |
 |
| Det är fullt av små små stockrosor i landet!! |
Under allt dagar och kvällar av krattande har jag gjort små fynd.
Jag har funnit både vitsippor under några buskar och liljekonvalj i det som tidigare
varit ett land fyllt av barrväxter som tidigare ägare av mitt hus satt dit för att de
nog inte riktigt visste vart de skulle ha dem.
Skatter.
Våren kom sakteliga.
Innan dess kom både den väntade stormen och det mirakel vi längtade efter.
Snöstormen blev en sandstorm.
Miraklet blev en Idun.
Vårens första strålar var så efterlängtade, första dagen man kunde sitta
ute i solen var precis så fantastisk som vi visste att den skulle vara.
Mitt älskade lillhjärta har botaniserat i skafferiet, bland burkar och med egenskapade
recept har han fixat och trixat.
Det funkade för på så sätt kunde han lura ut sin mormor på fika:)
Även Bengt, kärleken hennes.
Lillkusinen växer, jag överraskas var gång över hur lik den lille mannen är sin mor.
De blå ögonen, det ljusa håret.
Älskade lilla trollunge.
Mor min har hunnit gå i pension.
Aldrig kunde det väl passa henne så bra som just nu.
Aldrig kunde man väl tro att hon inte någonsin skulle ha så lite tid att ses som
hon har nu heller:)
Som hon är värd det.
Påskpyssel firade hon dock sin första lediga dag med.
Så glada hennes barnbarn blev!
...och så mycket fantasi de har och så fint det blev!!
Jag hittade sten och släpade hem den, vi har alltid lite gemensamma projekt att fylla
dagarna med och för att vi ska få vår trädgård som vi vill ha den.
Pussel.
Trädgården har inte bara förberetts inomhus utan killarna arbetar hårt.
Ibland har batterierna laddats i underbart sällskap.
Mött våren vid Råån.
Grillkvällar med kära vänner.
Utflykter soliga dagar.
Njutningsfulla kvällar med många skratt och överraskningar.
Vi njuter av att vara utomhus, kvällarna är långa och även om vi vet att det kommer
en ny dag imorgon vill vi aldrig gå in.
Vi har utforskat en ny spännande plats bakom husknuten. Finns där ingen sjö så
bygger man en, hepp!
Hjärtegrynen åkte på en rejäl influensa som höll i sig länge.
Vips var man tillbaks till småbarnsåren, så länge sedan var det som de var så sjuka sist.
Lillgull har fått sin första blåtira.
Ganska coolt i efterhand tycker båda killarna, smärtsamt i mammahjärtat var
gång den skymtat fram under luggen.
Storgull har haft gymnastikuppvisning. De var jätteduktiga!
Ingen olycka hände.
Tacksam.
Ikväll är huset alldeles tomt.
Inte ens de små lurviga håller mig sällskap, vårkvällarna lockar ut även dem.
Vi fångar de stunder som ges, skapar lycka.
Problemen finns där, svarta moln men inget som inte kan lösas.
Inget annat alternativ finns utan det ska bli bra, det får ges den tid och energi
som krävs men man får för den delen ej glömma bort att andas.
Inte låta det svåra äta en.
Agera, vara konsekvent och utan tvekan tro att problem är till för att lösas.
Vara ett föredöme och lösa problemen på ett sätt man vill lära barnen att lösa dem.
Ladda batterierna när tillfälle ges.
Så mycket härligt väntar!
Jag vill inte skynda något, njuta var dag av det härliga som trillar in i mitt liv!:)
