Den sommaren

När regnet faller på min altan doftar det fortfarande nytt trä.
Det får mig att le och gör mig varm inombords.
Får mig att tänka på alla de soliga dagar jag sågat och sågat, njutit av ledighet
och att skapa allt detta, vårt hem, för dem jag älskar.
Regnet har fått ytterligare en nyans.
Ännu en sak som gör mig lycklig.

Regn är min stora sons passion.
Få saker gör honom så rofylld.
Nu har han fått en ny plats, hans när det regnar, min när jag har slitit hårt.

Jag gråter alltid på barnens skolavslutningar.
Lite i smyg men inombords svämmar det över.
Att se dem bli större för var år, hur de förändras och vad de lär sig.
Den oförstörda barndomen, ovetandes om vad som väntar.
Denna dagen firade vi med minigolf som vi brukar, denna gången med en
glad pensionär och en mammaledig moster.
Lycka är att omge sig med de där galna, vår familj.

Skolavslutningsmorgonen 2013, kan man vara annat än stolt?:)

Alla fick vara med.

Semestern kom med projektstart och regn.
Vi flydde.
Packade in oss i bilen som mammas 76 årige pojkvän kört ner mitt staket med och
sönerna tejpar ihop och körde mot Öland och min far.
En vecka av regn, stillhet, kortspel och vila.
Bara vi 5 i stugan, några katter, en hund och lugnet.

Bengans buckla.

Över Ölandsbron.

Kubb med morfar, lillgull klassade ut oss alla.

Jag och 3 golfspelare, gick sådär.

Hem efter bara några dagar, rastlös, förväntansfull och skräckslagen inför det stora
som skulle starta.

Hemma är alltid bäst.

...det målades.
Hela familjen drog sitt strå till stacken.
Vilken sommar det har varit.
Underbar.
Sol, värme och kärlek från de jag alltid har omkring mig.

Tom i födelsedagspresent fick jag brädor!:)

Men vi hann med mer än så.
Äventyren var få men vi njöt av att bara vara. Här i vårt lilla paradis.

Vårt trädgårdsland tog sig.

Fläder plockades.

...och ställdes in i kylen i förrådet där det var aningens aningens för kallt.

Hos mor min blomstrar kärleken.

Frukost som vi ville ha den, när vi ville ha den.

Ofta med sötaste sällskapet som övernattade titt som tätt.

Kärlek i mängder.

Lite sjukdom hanns med.

Men botas bäst på lillgulls vis, av mackor med lagom med lajbas.....

En hel hög med kärlek.

Jag drömde mig bort en helg. Nästan.
Det var verkligt fastän som i en saga.
Vik, bara sådär perfekt det kan vara i en dröm.
Eller med fantastiskt sällskap i en sagolik miljö.
Ack vad jag njöt.

Och huset blev klart.
Finare än jag någonsin kunde tro.
Jag blir varm i själen var gång jag kommer hem.
Balsam.

Tänk att det gått från detta...

...till detta. Mer perfekt än jag någonsin kunnat drömma om.

Sedan kom åter vardagen.
Det trista kom tillbaks för mina älskade.
Och jag saknar.
Den känslan fyller mig. Extra mycket ikväll.
Föses åt sidan med arbete, att gå här och pyssla och vänta på höst och till nästa sommar
är min terapi, mitt sätt att bädda in och läka själen.
För tränga vad som fattas där.
Få mina tankar att åter vara nöjd med allt det fantastiska jag har.
För fantastiskt, det är min del av världen!





Imorgon fortsätter jag med sista etappen.
Grinden. Det som avbröts av regnet idag och tvingade in mig.
Där finns ännu bara ett hål, precis som i mitt hjärta.
Snart fylls även det.

Så mycket som blir helt annorlunda än man tänkt.
Underbara överraskningar som blir ngt helt annat.
Saknad.
Oväntat.

Men sommaren har varit underbar, alldeles alldeles underbar.

Så mkt att minnas och vara glad över när vintern viner utanför.

Minnen, glädje, värme.

Ack den sommaren!!