måndag 21 mars 2011

Man kan vad man vill

Jag har fortfarande kvar smaken av världens godaste
Brownie i munnen... en sån där perfekt bakad, med
bitar av vit choklad och en klick vispgrädde till...
MmmmMMM!:)

Storgull smet iväg till en kompis igår kväll för att baka.
Nu för tiden bygger killarna inte koja tillsammans, de
leker visst "halv åtta hos mig".
Favoritprogrammet hos många snart 10åriga pojkar tydligen.
Vart tog Bolibompavärlden vägen kan man undra?!

Klagar gör jag inte, tror mina gener speglas i honom,
att choklad flyter i hans vener liksom i mina:)

Hem kom han iaf med 3 bitar av denna gudomlighet och den
har vi avnjutit under andakt!;)



Hemma tidigare idag.
Fotbollsträning för storhjärtat, mammatid för lillgull.
Är skönt att iaf en dag kunna träffa hans riktiga fröknar
och ej bara fritidspersonalen.

Och glad blev jag när jag såg vad som var tapetserat
på lillgulls avdelnings fönster:

SÅ rätt att lära barnen!
Jag blev rörd!:)
På hans avdelning finns de finaste av de fina, så glad
att de lär barnen vad som betyder ngt!
Det ger hopp:)

Lillgull och hans vän hade också fått ett eget fönster
för deras konstverk.
Min glädje har gjort monstret i mitten - störtcoolt
och...såklart...hjärtat:)
Mina gener finns i honom också, uppenbart;)
Mina små kärlekar:)
Så duktiga!!
Att ta vara på, bejaka och uppmuntra, helt klart:)


Måtte ej deras drömmar om resor till månen, att bli piloter
och rockstjärnor grusas utan leva kvar i all oändlighet.

MAN KAN VAD MAN VILL, SÅ ÄR DET!!:)



I övrigt så ÄR det innerst inne ngt som gnager idag...
Min grundlycka som är så stark vill ej finnas där.
Inga bubblande fjärilar.
Inget rus över att få vara här just denna dagen.
Frustration.
Ilska.
Stress.
Över vad?
Oklart.

Alla dagar är ej självkänslan på topp och då krävs det
ibland inte mkt för att saker ska kunna komma åt en.
Komma innanför mitt lyckliga skal och likt små gruskorn
gnaga och skava.
Storgull som nu anser sig vara man i huset, herre på täppan,
styr och ställer och blir ibland kaxig, en attityd som jag
överhuvud taget inte accepterar.
Han hade inte gillat att jag kaxade mot honom, så why?
Barn ska testa gränser, en annan dag hade jag skrattat
inombords åt det men idag... grus.

Dock endast små små korn... Jag har ju fått världens
bästa Brownie idag, blivit pussad av världens finaste
små killar och startat dagen med att stå och tjuvlyssna
i badrummet då mitt lilla hjärta småvuxet löste en konflikt
från gårdagen med sin bror bara genom att samtala klokt.

Livet är spännande:)
Och var man genomlycklig var dag skulle den inte vara
lika fantastisk, lika uppskattad, så är det:)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar