Skrik och panik

Tisdagen blev bättre!:)
Fick också ett sent sms på måndagen som värmde mitt hjärta;)
Ibland gör så saker så mkt, några ord, en tanke...

Att susa hem i dagsljus och finna gullen klättrandes,
högt uppe i träd och buskar, utan jacka, så där obekymrat lyckliga
som bara trädklättrande små pojkar på en av de första
riktiga vårdagarna kan vara, var underbart!:)




...värre blev det dock när kvällen skulle avslutas.
Skrik och panik på hög nivå med storgull och jag tjoandes
och lillhjärtat som skrattade högt åt oss tramsbyttor:)

Storgull och jag befann oss i badrummet för tandborstning
då lillgull glatt ropar från sovrummet att han hittat en spindel!
Vi kastar allt vi har och rusar in...
Jodå, en stor äcklig otäck sak sitter på sängkanten!
Hallå! Det finns faktiskt områden som är totalt spindel förbjudna
och någon form av respekt kan man tycka att de ska ha!
Äckel, usch!


Vi skriker lite och jag ber gullen hålla koll medans jag letar
upp lämpligt mordvapen.
Den får ju ej försvinna för då kommer jag ICKE kunna sova
förrens odjuret har döden dött.
Vi närmar oss och storgull och jag avlöser varandra med skrik
och fnitter och lillgull fortsätter sitt skrattande åt oss mesar.
Då smiter eländet in UNDER bäddmadrassen!
Uuuurk!

Tuffa lillhjärtat får lyfta upp madrassen, det är få saker
han är rädd för och spindlar är ej en av dem.
Jag meckar och viftar och storgull fortsätter pipa och skrika
lite i bakgrunden.
Lillgull fnissar muntert.

Då gör den eländiga spindeln sådär som alla spindlar gör - attackerar!!
Den kastar sig mot mig, ner på golvet och tar sats.
Jag hoppar och skriker och storgull skriker ändå högre i bakgrunden.
Lillhjärtat skrattar högt.
Min ena toffel flyger all världens väg av mitt hoppande och jag
drämmer till monstret hårt med flugsmällan och det är över.

Panik.

Sedan ska den tas om hand också...
Hur ska den komma från att vara en blöt fläck på golvet till att
kunna spolas ner i toaletten?!
Papper, pennor, lyfta.
Storgull tycker bara det är äckligt och skriker till så att jag
i panik tappar papperet, hoppar till och skriker jag med.

Suck...

Lillgull skrattar högt i bakgrunden, det här var bland det bästa
han har varit med om!

Efter mer hoppande och tjoande får vi äntligen spolat ner
den otäcka varelsen och även jag och storgull bryter ihop av skratt.
Vrider oss och skrattar så vi får ont i magen alla tre;)

Vardagsäventyr;)


Idag väntar vi hemma för att strax bege oss till lillgulls
öron specialister, långväga bort.

Det första lillhjärtat sa när han vaknat till på morgonen
och slagit upp sina alldeles oskyldiga blå var:
"Mamma, visst var det kul med spindeln igår!!":)

Nja... jag delar tyvärr inte helt hans åsikt där;)