Lilla mamman fyller 65!:)

Idag blir min älskade mamma 65år!
Tänk så mycket man hinner på dessa år!
Så mycket man har lärt sig av livet.
Så många gånger man hinner skratta, så många tårar
man hinner fälla.
Så många regniga dagar, så många äventyr.

Så många gånger man hinner höra någon säga "Jag älskar dig!"
Och mamma, det gör jag! Jag älskar dig, jag är stolt över
dig och evigt tacksam över att du stått ut med mig i alla år;)

Jag skulle klara ett par dagar utan dig.
Några dagar händer det säkert att jag inte ens tänker på dig.
Men inte många, du är nämligen viktig för mig.
Vad skulle jag göra utan dina kloka råd.
Utan att få ringa och storgråta när allt går emot, utan att
få ringa och vara butter när jag gjort något tokigt och höra
dig skratta åt mig och få mig att glömma det jobbiga.
Det är inte dina ord som är viktiga, utan din inställning att
allt alltid löser sig, att du finns där.

Vad vore jag utan dig?:)
Det är du som har gett mig min styrka.
Min far har gett mig mitt lugn och min trygghet.
Men du är den som fostrat, kämpat, slitit.
Det är du som har lärt mig att aldrig ge upp.
Att problem är till för att lösas utan att förstoras upp.
Du och alla starka kvinnor i våra liv som fått oss att skratta
genom tårar, som alltid har funnits där.
Som alltid älskar villkorslöst.
Att en familj är den man väljer, inte den som kommer med blodsband.
Att älska med fel och brister, var dag.
Du som har samma cyniska humor som mig.

Du som har lärt mig att alla är lika värda, att alla alltid
är välkomna, att kärleken inte ges upp och är värd många chanser
och att allt går bara man vill.
Att kämpa för mina drömmar.


Gud, så mycket dumheter du lärt mig!
Lärt mina barn och så mycket du kommer undan med bara för att
du är så galet underbar!:)
Så älskad!
Så bitter, så ilsk, så timid på senare år, så lättsam, har så nära
till skratt och så fantastiskt kärleksfull!

Vad vore jag utan dig älskade mamma?!:)

Låt bli att göra som förra sommaren, jag må vara någorlunda vuxen,
men på tok för liten för att vara utan dig!


Ja, det fula kladdiga barnet är jag, hennes förstfödda.



I Örsebohagen, du och jag, månader innan vår lilla kom.




Fantastiskare mormor finns inte!!:)
Du lär aldrig baka några bullar, men få låter sina barnbarn
spela strandtennis i vardagsrummet, låter dem leka hur mkt de
vill med vatten med inställningen att både barn och allt annat
torkar! Jag är ej den enda som är stolt över dig!:)


Älskade underbara mamma!!:)



Igår kom dagen.
Den vi konspirerat om, fixat och trixat och pysslat med upptrappat
tempo under lång tid.
Utan att mamma anade något hade huset fyllts av hennes älskade
vänner och familj.
Fjärilarna var många i magarna hos oss alla:)
Fnitter, skratt, pyssel.

Under dagen kom de ner från Stockholm, Småland, ända från
Vitryssland tog de sig hit till lilla röda för att möta upp och
fira våran kära mamma:)



FÅ har sett så överraskade ut som lilla mamman när hon kom hit och
jag informerade henne om att jag hade en "liten" överraskning i köket:)
En kväll med fina, skratt, god mat och gott vin flödade:)
Hon hade verkligen inte anat något;)


Lilla Rutan tog det med ro efter att själv också blivit sådär
lagom chockad över att finna så många människor på en och
samma plats hoppa fram och sjunga;)


10år snart har mamma varit mormor, liten börjar bli stor och
växer snart om sin egen lilla mamma;)


Ida, vår solstråle roade sig på egen hand, bubblande
glad och kreativ:)





En fantastisk kväll blev det!
Tack alla!
Precis sådär underbar, skrattfyll, kaotisk, kärleksfylld som
det blir när vi möts i vår familj:)
Jag ler fortfarande:)



Idag är det hon fyller, idag blir lilla mamman min 65år.
Grattis på födelsedagen älskade mor min!!:)
Jag är så glad att jag har dig!
PoK JÄD;)