tisdag 12 april 2011

Det finns inga dåliga kläder...

De små armarna sträcker sig upp mot min hals.
Slingrar sig runt den och kramar hårt, hårt.
Jag älskar dig säger den ljusa varma rösten.
Och han menar det.
Innerligt.
Hans lilla putmun trycks mot min och han gosar därefter
in sitt lilla huvud mot min hals och njuter.
Alldeles nära.
Evigt.
Om lillhjärtat fick önska:)
Lycka!

Hans lilla kropp är fortfarande så liten så den passar
min så bra, gosar han ihop sig nära och kramas så blir
vi nästan ett lilla hjärtat och jag.
Snart är han stor som storgull, där bara en hand försiktigt
smygs in i min när vi ser på tv, en puss när han går till
skolan om inte kompisarna ser.
Åh, låt mig behålla känslan för evigt!
Låt mig aldrig glömma hur det känns med deras små tunna
armar kring min hals, deras händer i mina.
Deras värme och viskande kärleksord.

När de är stora män, med egna familjer, låt mig minnas
de kvällar då jag stod och såg på dem när de sov.
Hur de andades lugnt och drömde.
Drömde om skola, fotboll, gungor.

Låt mig alltid alltid minnas.



Jag vill dokumentera alla deras miner, deras uttryck
och vad de hittar på, tycker om och deras humor:)
Enklast är foton.
Här är 2 som är just dem, lånad kamera, en bra bild
och en typisk;)

Lillgull, vacker som en dag:


Storhjärtat, finns det dåliga kläder när man älskar golf?;)
Eller väder, eller hur var det nu? Inget spelar dock ngn roll
för den som älskar på riktigt:)




Veckan och helgen susade förbi.
I både himmel och helvetets tecken...
Tvivel vill jag ej leva med i mitt liv.
Inte osanningar heller, finns ingen anledning.
Kan ej ovan finnas, finns inget.


Helgen njöts och söndagen tillbringades i en solig trädgård:)

Starka Fredde som yxade ner trädet lätt och galant efter
att först ha joggat hit från grannbyn;)



Gräs!!
Det finns hopp om en sommar i trädgården till lilla röda!;)


Och nej, rådjur ÄR inte välkomna!!
Mina vårblommor i smaskade... måste göra ett tillägg på den
där skylten...;)



...nu ska vår kväll börja;)
Vidare susar vi på picnic, dock inomhus då vädret hindrar
en från att vara ute - är perfekt för vårt gräs - men ändå inte
lockar lika mkt som värmen inomhus hos fint sällskap;)

2 kommentarer:

  1. Japp njut, tiden går fort. Jag lovar att du minns dem, längelänge och kan plocka fram både lukt, känslan, gång på gång under åren som kommer.
    Kramis

    SvaraRadera
  2. Hej Cecilia. Vad roligt att läsa din blogg igen, det var otroligt längesedan sist.
    Mvh Ann (ointressantaste bloggaren någonsin)
    annse.spotlife.se

    SvaraRadera