Att inte välja grått.

Tänk om man kunde få en bruksanvisning till livet.
Så här fungerar det och dessa vägar ska du följa om du vill nå lycka,
dessa för framgång och så här gör du för att få ihop de 2.
Enkelt.

Hade man velat ha det så?
Hade det gjort oss till bra människor?
Att få se både det som är gott och det som är ont och att få
kämpa och lösa de problem man stöter på under resan, att få
göra misstag och lära sig av dem...
Det är nog det som är själva livet.
Att få uppleva motsatsen till lycka är nog det som framhäver
de lyckliga stunderna och får dem att skimra.

Utan svart eller vitt hade världen varit grå.

Grått är inget för mig.

Men man kan välja att göra sin värld ljusare eller mörkare.
De valen har man själv.

De människor som väljer svart kanske ej vet hur de ska välja
för att göra den ljusare, kanske ej har lärt av tidigare misstag.
Kanske ej behövt kämpa för att själv nå lycka.
De kanske bara rusar fram utan att stanna upp och tänka efter.

De som väljer ljust kanske är de som gjort så många misstag
att de tröttnat och till slut lärt sig av dem?:)
Kanske de som ser de små detaljerna.
Tar tillvara på de människor de möter och vad de har att lära.
Väljer lycka framför bitterhet.

Men det är den svåra vägen.
Att lära sig.
Att verkligen stanna upp och se, tänka efter, vad vill denna stunden
säga mig, denna personen, denna händelsen.
Vända något negativt till en lärdom istället för en spiral rakt ner.


Jag väljer fel väg så ofta så jag tappat räkningen:)
Saker sårar mitt hjärta och även min själ för stunden.
Men den kan lappas ihop och bli starkare.
Jag lär mig var dag.
Jag undrar så vad livet bär med sig åt mig...
Vad ska jag bli när jag blir stor?:)
Jag vill ju ha trygghet - men inte för tryggt, då hade
jag inte haft ngt att kämpa för.
Respekt, måste alltid finnas där, det är grundstenen i allt.
Ärlighet, gud, jag har mött så många lögner att jag ej tycker
att de är värda något alls. Varför ljuga?
Glädje, den måste man finnna inom sig. Men även kunna dela.
Så viktigt, utan att kunna skratta så man gråter några ggr
i veckan är ej livet så fantastiskt som det borde vara.

Jag drömmer om någon som bryr sig om mig för precis den jag är.
Som finns där oavsett vilket humör jag är på och kan tackla det.
Som jag aldrig behöver fundera på om den skulle undanhålla något.
Som älskar mig.
Somnar nära mig, vaknar nära mig. (ej var natt, ensamtid behövs)


Jag vet ej om jag når mina drömmar.
Men oavsett om jag når dem ska jag göra det bästa av livet vart
det än tänker ta mig.
Jag möter fantastiska människor!
Människor jag ej hade en aning om när jag vaknade att jag skulle
få dela en stund med, dela tankar, ta lärdom av.
Ta vara på mötena.
Gör gott av dem.
Spela inte spel med livet och de du möter.
Använd inte människor som brickor.
Att såra ngn ger aldrig ärlig glädje.
Ge åt andra så får du mer tillbaks. Det kan faktiskt vara så enkelt.

Jaja, en dag kanske jag blir vuxen.
Sitter på en grön pall i min trädgård och ser tillbaks på det liv
jag levt och de jag träffat.
Lycklig tvivlar jag ej på att jag kommer vara den dagen.
Det är den väg jag valt och med den fått med mig så mkt i livet.
Kottar, familj och vänner. Det som är av vikt.
Ger man gott så får man gott.
Och tvärtom........


Veckan har varit stormig.
En galet händelserik vecka, på både gott och ont.
Att summera den så här några timmar innan klockan slår över i
en ny vecka är ett måste för att kunna sova.
Sorg och skratt. Båda i mängder.
Dock det senare med övertag;)

Torsdag:
Oväntad vändning, en fantastiskt rolig sådan!

Fredag:
Storhjärtat på fotbollsläger, precis så som det skulle vara.
Jätteroligt och smårörigt, vad annat att vänta med ett rum
fullt av härliga kottar?:)

Lillgull och jag smet och glömde världen för en stund.
Allt utom att ett mirakel hade skett, Melker hade nått vår värld.

Lördag:
Fotbollsmatch mot P01, smärtan i mina lår och ljumskar påminner
mig ideligen om hur roligt det var och hur mkt mer jag borde
röra på mig;)

Vidare till älskade saknade vänner.
En fantastisk kväll full av kärlek och skratt!
Love you honey!:)

Söndag:
Vaknade för att åter ta mig hem och möta verkligheten.

Att veckan har varit händelserik är kännbart på många sätt.
Sliten, full av snurrande tankar.
Avslutades med ett surrealistiskt möte.
Ett möte som ej kommer glömmas.


Nu ska jag och min huvudvärk bädda ner oss.
Denna veckan har satt sina spår.
Nu vill jag bara vila, drömma gott.