Och så svårt...
Förvirrande!
Spännande:)
Och i det där enda livet man har ska man hinna med alla sina drömmar.
Ouff vad jag önskar att dygnet hade fler timmar!
Veckan hade fler dagar och helgen inte vore så kort...
Veckan susade på, sådär som den gör när man har gullen hemma.
Helgen, den som skulle fyllas med adventspyntande, julsånger och
lussekattsbak blev lite annorlunda...
Det var ju det där med tvättmaskinen.
Och golvet som var lagt där som inte riktigt platsade i en tvättstuga.
Och så var det jag.
En kofot.
Muskler som borde finnas men som inte gör det när man far omkring
och roar sig hela tiden och ej tar itu med träningen.
Och lite el att koppla. Visst blir det lite mer spännande när det
gnistrar sådär fint och man kommer på där man står i vattnet på golvet
att det nog skulle vara bättre att stänga av strömmen först...
Och lite vatten att koppla, man lär så länge man lever.
Efter en rejäl dos svordomar och andra allt annat än lämpliga ord
var tvättstugan möblerad lite luftigare och köket... Ja, makaroner
med ketchup är också gott tycker killarna vilket jag tackar för.
Och så var det min starke son, vi arbetade och slet med det där blöta
golvet som det rann om när vi lyfte på det, ej kul alls.
Vad skulle jag göra utan hnm?!:)
Vissa gjorde dock helt andra saker än arbetade...
Men jag lyckades!!
Man ska ju aldrig ge upp:)
Torrt och fint golv, allt inkopplat igen och all tvätt som hopat sig, tvättad och hängd.
Och så duschen.
Den som när jag stod där löddrig, trött och mör efter mitt tvättstugeäventyr,
bara bestämmer sig för att idag är dagen duschslangen ska gå i 2 delar.
Jupp.
Sånt som händer.
Jag kunde inte göra annat än skratta och ropa på gullen för att visa;)
Lägenhet? Kanske?
Inte en chans!:)
Har man ngt man vill ha så kämpar man, det är värt det.
När kvällen kom var vi så trötta på allt kaos så vi kastade oss in
i bilen och for till min lilla mor och blev ompysslade i hennes fina
juliga lägenhet, stor kontrast från vår byggröra.
Tomtar och mys.
På lördagsnatten drömde jag sådär spännande.
Överraskande, oväntat.
En återkommande dröm.
Härlig.
Fast helt annorlunda.
Utan det svåra och med vetskapen om att när natten var slut skulle
jag vakna och det skulle bara ha varit-en dröm. Inget mer.
De blir ej verkligare än just där i natten och när man öppnar ögonen
så är drömmen borta.
Men det är trevligt att blunda en stund:)
Jaja...
Idag är en annan dag.
Söndagen bjöds vi på finaste adventsfrukosten hos lilla mamman min,
tända ljus mys på hög nivå och ska det adventfiras så ska det firas
ordentligt tyckte lillgull och råkade även tända eld på en servett.
Man ska inte göra ngt halvdant inte.
Inatt drömde jag inte så mkt utan höll mest om mina små och önskade att
den där elaka stormen skulle lugna sig.
Att den skulle sluta slita i mitt hus, knuffa på mina väggar och blåsa ut
brasan så vi kunde få lite värme.
Oron för de stora tallarna gav mig en lång natt.
Men då vi vaknade var nattens äventyr som bortblåsta även denna gången.
Ute rådde stillhet.
Och mörker...
Det enda som lyser är alla vackra stjärnor i grannarnas fönster.
Som om man vaknat på vintergatan:)
Stormen Berit tog vår gatubelysning.
Men tacksamma är vi att det ej var värre.
Men ack så lite man känner sig här i mörka skogen.
Tur att man ej är mörkrädd... eller?
Oh, påminn mig om att jag måste anmäla mig till ngn kampsportskurs imorgon.
Alternativt skytte... Tja.
Men även om det är svårt, förvirrande och rejält spännande ibland så
har allt en tendens att lösa sig.
Den där brasan som inte gick att elda i igår, som bara blåstes ut
och lämnade huset ganska kallt visade sig ha blivit fylld av barr,
kottar och annat elände men ack, idag hade vi ju en sotare bokad som
skulle komma och kolla till den och vips var dem tömd och huset är
åter varmt och skönt:)
En sån tur!:)
 |
| Allt barr och kottar som sotaren lagt i en prydlig hög. |
Nu ska jag bädda ner mig, fortfarande lite stel i kinderna av allt
skrattade på kvällens IKEA besök med käraste Daniel och söta kollegan.
En sån måndag!:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar