Och Julen kom...

Fyrverkerierna lyste upp den svarta himlen, en efter en, efter en.
Man kunde höra dess smattrande även om de egentligen var alldeles för
långt bort för att det skulle vara möjligt och jag satt i en rullande
bil med Peter Anderssons röst i öronen då han läste "3 sekunder" för mig.

Deras färger lyste så klart trots avståndet och gav hopp om ett nytt
kommande underbart år.

Avslutningen på tisdagskvällen var härlig.


Julen kom och passerade.
Och även om man väntade ngt som detta...


Så blev det hur mysigt som helst, som det ändå alltid blir:)
Det är ju en tid man ska umgås med sina kära nära.

Lördagen då gullegrynen var hos sin far åt jag själv årets godaste
julmat, spelade spel och åt illaluktande ostar tillsammans med de
där skatterna jag har äran att ha som vänner:)
En oväntad och uppskattad vinst dessutom som i sig var en toppenklapp;)

Julafton i lilla röda - den 25:e då gullen åter var hemma blev en
av de mysigaste julaftnar jag haft:)
En brokig härlig skara av människor jag älskar och är så glad att få
kalla min familj.

Kottarna blev nöjda.

Mormor fick choklad.

Paus togs för WF när socialiseringen blev för mkt.

När sedan gästerna åkt hem testades de nya leksakerna.
Snowboard. Utan byxor.

Angry Birds - live. Utan byxor.

Sedan fick de uppspelta barnen varva ner i badet medans jag läste ett
nytt kapitel om hur det gick för morfar prosten.

Och därefter... fick jag lite lugn och ro i mitt stilla hus där skratten
forfarande viskade mellan väggarna.

På annandagen var jag i ett spagettilikt tillstånd.
Och det var jag ej ensam om.
Dagen ägnades åt vila och mer vila.
Så pass mkt att jag missade den efterlängtade semlepremiären!!
Katastrof!

Men nu är Julerierna avklarade för i år.
I lilla röda råder lugnet som behövs så väl de där dagarna emellan.
På min vägg i hallen hänger min käraste klapp, ett hjärta som min lille
son tillverkat åt mig i skolan och som var gång jag passerar ger mig
ett leende och en varm lycklig känsla i magen.

Så lyckligt lottad jag är!!:)