Tack!!

Hösten ÄR här...
Jag kan bädda in mig i filtar och inte behöva göra så mkt annat
än att njuta av kylan utomhus och kaminens värme här inne:)

Det är inte lätt att förstå sig på livet.
Varför saker sker, varför man möter vissa människor och
varför de försvinner.

Man kanske kan likna möten vid att gå in i ett mörkt rum,
tända lampan snabbt och minnas vad man såg...
Försöka minnas det man ville se, eller behövde.
Lära sig ngt.

Att man ska se det som var positivt, vända allt till en
lärdom, du har ju bara ett liv att göra till vad du vill.
Om man ser... Varför.
Det är dina val vad du vill göra det till.

Men det är inte alltid lätt.

Förra veckan blev jag påmind om att jag älskar:)
Att jag har så mkt underbart i mitt liv, att de fina
omkring mig tycker om mig trots/som det pucko jag är:)

Jag blev inbäddad i bomull.
I kärlek och glädje:)
De ser att jag behöver dem före jag inser det själv.
De finns alltid där och jag är så evigt tacksam.
Jag älskar er!

Tisdagskvällens pannkakor var de godaste jag ätit!:)

Onsdagen bjöds jag och kottarna så välbehövligt hem till
världens bästa grannar, ack ack, vad skulle jag göra utan er?!

Torsdagen, finns det hjärterum så finns det stjärterum sa
Daniel och jag och tog en filmkväll, nålade, sydde och
dryftade det viktiga.

Fredagen, susade moderskapet mitt och jag upp mot familjen
uppe i norr, mot Stockholm och våra kära!
Jag lärde mig att köregenskaper och buckliga bilar går
i arv och att jag alltid bör ha minst 2 par solglasögon
med mig när jag ska ut och köra, man vet aldrig vart man
sätter sig när det kan vara stressigt...


Och ojojoj vilken helg det blev...
OJ!:)
Ett sagolikt bröllop!!
Nya möten.
Mängder av skratt.
Jag ler fortfarande:)

Så fin hon är lilla mamman min! Och nej, klänningen är inte såå gul egentligen...

Vackra Jenny och Niclas

Kärlek finns när du behöver den, det gäller bara att se
den och ta vara på den.
Vårda den, inte kasta bort det som är viktigt.

Jag har inga murar omkring mig, med så fina i sitt liv
så faller man inte särskilt långt.
Man behöver inte alltid vara stark men bör känna till
sina begränsningar.
Man kan låta sig vara lite naiv om man vet vem man är
och vad man har och vad man själv skulle göra för andra.
Om man vågar lita på människor villkorslöst.
Älskar utan fördomar och tar andra som de är, då får
man tusenfalt tillbaks.
Jag älskar och vågar göra det, njuter av livet hellre än
att inte känna alls.
För det är ju när man vågar som man vinner.

Hellre svart och vitt än grått.

Jag tänker fortsätta se livet sådär löjligt positivt,
för jag har inte tid att gå igenom det grubblande,
då missar jag ju det som är bra!:)

För, jag har ju bara detta livet...
Även om mor min säger annorlunda:)